Jag gillar inte död när det kommer till våra oskyldiga djur(tama som vilda). Jag reagerar inte mycket om jag läser en rubrik som handlar om en människa, om jag nu inte kände personen. Men jag tror inte att det finns några djur(av andra arter än människor) som är onda, inte ens lite. Precis som jag tror att inga barn är onda. Därför känns det extra orättvist när dom blir drabbade av sjukdomar eller dör i olyckor.

Jag såg något på vägen igår när jag gick ifrån skolan. Jag kunde inte se vad det var så jag kollade extra noga när jag gick förbi och då såg jag vad det var. Huvudet var intakt på den lilla haren, men kroppen såg inte ut som en kropp. Om jag haft något att flytta den med så hade jag.

När jag pratade med Lena idag hörde jag Emanuel i bakgrunden som såg bilden på den döda hunden med vän som Nina la upp här i bloggen. Först sa han glatt: "Vovve! Vovve!", sen lite mindre glatt: "Vovve lesse. Lamlat."

Vovven som var ledsen var den som levde och jag tror det var den andra han syftade på när han sa "Ramlat". Fast han är så liten känner han empati.

Jag vet inte om jag hade någon poäng med det här blev bara så känslosam och gråtfärdig när jag läste om Baloo.

Kramar om dig Nina och skickar tankekramar åt Baloo.

Eva

Nu har Björn varit hemma och vänt en gång, så nu är jag ensam igen, för han sitter på bussen påväg till Lule och ska spela första ligamatchen för säsongen imorgon mot Plannja (såklart). Det är redan ensamt. Suck... vad ska man ha en fästman till om dom inte är hemma och håller en sällskap? ;) Hehe näääärå, men jag saknar honom så himla mycket när han inte är här.. det är jobbigt.

Speciellt nu skulle jag behöva honom, för nu är det bestämt att baloo ska avlivas den här veckan, först var det sagt att han lider så mycket att han måste avlivas helst idag tisdag (för hans eget bästa), men så har han fått smärtstillande så att han kan få vara med tills på fredag iaf, men sen är det inte hållbart längre för att han är nästan helt lam i bakbenen nu och han har jätteont i ryggen enligt vet. Det är ju dessutom pinsamt för honom att ramla runt hela tiden och inte ha koll på bakbenen, att inte ta sig upp på benen själv och att snubblande måsta hasa sig ner och upp för trappor.. Han som engång var en sån stolt och ståtlig hund. Det är inte rätt mot honom. Men om han håller sig lugn och bara får en massa smärtlindring och kärlek så får han vara kvar den här veckan som sagt. Så jag hade tur, jag får säga mina farväl och krama om honom en sista gång innan det är försent och han inte längre finns. Jag fick samtalet från mamma igår när jag var på jobbet, jag hade natten så jag kunde inte åka hem och gråta ut sen, utan jag fick försöka hålla skenet uppe tills att den boende lagt sig för kvällen, sen grät jag hela natten lång. Jag har ju varit lite naiv och tänkt att han nog ska kunna få leva ett år till... Men jag visste ju innerst inne att det inte var hållbart. Jäkla skit är vad det är, jag är så förbannad över att just han har drabbats av alla hemskheter, det förtjänar han inte. Han är en nallebjörn som inte vill någon nåt illa. Varför ska just han drabbas? Jag förstår inte.. Och Lukas då? Han kommer ju undra vart hans brorsa har tagit vägen, dom har ju vuxit upp ihop och Baloo har alltid varit Lukas stöttepelare och beskydd när det blivit otäckt. Dom har alltid funnits där för varandra och hjälpt varandra, dom kompletterar liksom varandra, och nu kommer Baloo att försvinna, hur ska Lukas kunna förstå det? Usch va det här är jobbigt... Vem ska nu komma springandes och möta en med en stor bamsekram varje gång man kommer in genom dörren. Baloos ovillkorliga kärlek till hans familj är så ärlig och unik. Han är en mycket speciell hund. Jag vet fortfarande inte hur vi ska klara oss utan honom. Det är en mycket stor bit av vår familj och i våra hjärtan som är Baloo, jag tror att vi aldrig kommer kunna fylla den igen.

Det är såhär vi vill minnas honom, lekande i vattnet, frisk, stark och lycklig.

Nina

Sitter på jobbet nu och ska jobba framtill kl 21.30 Efter idag har jag inget schemalagt utan går tillbaka till att vara "springvikarie". Känns väl lite sådär. Ska visserligen bli skönt med lite mer ledighet, men i längden håller det ju inte. Kan inte klara av ekonomin om jag bara jobbar några pass i månaden som det blev i våras. Har fortfarande ont i nacken och axlarna (mest höger sida). Imorgon ska jag nog ringa hälsocentralen och se om jag får träffa någon läkare och kanske kan få en tid till en sjukgymnast. Enligt lillebrorsans faster kan värken/inflammationen bli kronisk (alltså bestående) om man går med den för länge och det vill jag ju inte!

Imorgon ska jag iaf mysa och leka med mina busungar, så det ser jag fram emot. Har ju fått vara barnledig sedan lördag förmiddag så nu saknar jag dem! I lördags var jag förresten på en trevlig förfest och sedan var jag ut på krogen, en riktigt trevlig kväll trots att jag inte dansade något alls! :P Ville förstås danska men fick inte med mig någon upp på dansgolvet.

Hoppas ni haft en trevlig helg!

 *Kramar*

Jag skulle inte ha läst om hundarna innan jag skulle skriva mitt inlägg för nu är jag tårögd och allt är suddigt.

Jag tänkte berätta om mitt fullspäckade liv. Ska försöka hålla det kort fast det är mycket...

I fredags fick jag lön och när jag tog kontoutdrag såg jag att jag även fått pengar från CSN så jag hoppade till. Har aldrig haft så mycket pengar på kontot innan. Men idag är halva pengen borta. Det är faktiskt inte bara shopping, jag var skyldig Lena 1750, Anonym 500, mamma skulle få pengar för att hon tar hand om Whiskey och jag har laddat mobilen, betalat kåravgift m.m Men det mesta är borta efter min stora shoppingrunda med Becka. Ni får absolut inte berätta för Anonym att jag köpt fler skor! Det är hemligt!! (Anonym vill med största säkerhet vara hemlig i denna blogg också så ni andra inte heller nämner namn, om ni vet vem personen bakom "Anonym" är vill säga).

Frågade Anonym vad h*n ville ha i julklapp och till svar fick jag "En kram". :)

Men jag kommer självklart köpa något eller ge bort pengar, en kram duger inte.

Skolan är ännu mer efter. Jag MÅSTE ha en egen dator så snart som möjligt! Jag klarar inte av det här. Var och kikade på datorer igår, men jag kan inte lägga ut 5000kr just nu och jag vill inte avbetala i två år...

Jag vill också skaffa en digitalkamera snart och när jag har den ska jag fota allt jag shoppat och allt gammalt jag vill sälja. Kanske kan fota lite med Beckas kamera innan jag skaffat egen.

Brandmannen ringe vid 2 i torsdagsnatt. Han hade hittat laddaren. Men jag sov så vi sa inte mer än två meningar. Pratade en kort stund i fredags också, men inget mer sen dess. Jag vill träffa honom snart igen, om vi inte är alltför upptagna med våra liv. Vi har nog ungefär lika fullt upp så det är inte lätt att boka in dejter :S

Vad mer?

Idag vaknade jag med både migrän och mensvärk. Det sistnämnda försvann magiskt med Alvedon, men inte migränen. Suck och aj.

Jobbet går bra. Ska jobba heltid hela nästa vecka så jag kommer vara extra trött, men det blir desto mer julklappspengar. Har köpt en liten grej till mamma redan och några småsaker till Ida, men jag ska försöka att inte shoppa för mycket denna månad, det är ju nästa jag blir rik. :P

Nu måste jag äta min svindyra chilichoklad från Åre(fast köpt här för 65kr!!).

Ska också beställa hem en Adidasdräkt i Eva-storlek från La Redoute om dom fortfarande finns. På stan är alla byxor svinkorta. Ja, justja , jag ska börja styrketräna på 24/7. Brandmannen är alldeles för biffig för mig när jag är så här svag, dessutom älskar jag att träna. :P

Eva

Har ni sett det här? Det är så hjärtskärande...

"En herrelös papillon försöker med livet som insats släpa sin överkörda vän från vägen i staden Qinhuangdao i norra Kina.

När bilarna närmar sig skyddar kamraten den döda kroppen med sin egen. ” Hundar är enormt lojala. När någon i flocken är döende stannar de kvar och ger värme, skydd och känslomässigt stöd”, säger hundpsykologen Marie Hansson."  kopierat från aftonbladet.

Jag kan bara hoppas att någon tillslut hjälpte den stackars lilla hunden. Själv sitter jag och gråter en flod just nu. Jag tycker så himla synd om den lilla stackaren. Han ser så förtvivlad ut, på en av dom andra bilderna ser det ut som att den försöker peta på sin kompis för att säga -kom igen, vakna nu! Vi måste härifrån! Oh jisses.... det är så sorgligt.

Nina

Idag är det något bättre med värken. Det var nog klokt att vara hemma från jobbet igår, annars hade det säkert varit ännu ondare idag. Jag pratade med en kvinna på sjukvårdsrådgivningen igår som trodde att det var en nerv som kommit i kläm som gjorde att höger armen domnar bort (svar på din fråga Emma ;P). Det är lite otäckt att ha så ont i nacken. Ont i axlarna och ryggen kan man ju ha lite titt som tätt, men ont i nacken brukar jag normalt inte ha. Hoppas jag får det att släppa snart. Ska se om jag kan hitta någon som kan massera mig idag...Paul kanske? :D Han ska komma och hämta barnen idag så jag får vara barnledig i helgen. Får se om jag orkar hitta på något roligt ikväll eller om det bara blir en lugn kväll framför teven?

Barnen är förresten ute på baksidan och leker för sig själva just nu. Skönt att de  har blivit så pass lättsamma. Så länge de har varandra så är de för det mesta nöjda. :)

*Kramar*

Min katt rolig hon, vi är ju som sagt i gamla huset nu så hon kan vara ute. Men hon kan inte tänka sig att gå ut på dagarna, då vill hon ju vara inne och sova eller kela, och äta, så ofta som möjligt. Men om nättarena ska hon ut, fast bara några timmar så jag måste kliva upp och släppa in henne om jag mot förmodan skulle somna innan jag hör hennes pingla och jamande utanför dörren. Men det som är så gulligt att att när hon precis har gått ut så är det som att hon inte var helt säker på att hon verkligen ville gå ut, för hon springer ut, sen stannar hon upp, vänder sig och springer upp på bron igen, som för att se att det fortfarande går. Och sen gör hon samma sak igen, och igen, och igen. Mmm hon är rolig.

Nina

Idag skulle jag ha jobbat kvällen, men jag har sjukanmält mig för jag har så hemskt ont i nacken och axlarna och ibland domnar högerarmen bort. :( Sen är jag ledig i helgen och på måndag ska jag jobba kväll. Efter det har jag inget schema längre och vet inte hur mycket jobb det kan tänkas bli.

Har nyss varit och lämnat barnen på dagis och ska nu vara hemma några timmar och ta det lugnt, sedan ska jag hämta dem kl 15.00

*Kramar*