Äntligen har jag fått tag på honom!

Vi ska träffas på tisdag om inget oväntat händer. Just nu skriver vi >>typ<< snusk på msn...Pirrar lite här och var...Haha (am I oversharing? - orkade inte kolla upp stavningen, men nån annan får gärna göra det åt mig)

Eva

Jag vet inte vad jag ska skriva just nu. Är väldigt frustrerad och ledsen över att jag inte kan få tag på brandmannen och irriterad över att han lyckas ringa precis efter jag gått och lagt mig - oavsett hur länge jag håller mig vaken!

Jag är också arg och less på vänner som inte ens kan höra av sig eller svara när man ringer...

Jag har inte en bra dag. Det enda som gjorde mig lite glad var att Johan(som även går under "Johan 2meter" och "Johan med ögonbrynen") hade kommenterat i min blogg. Jag vill hälsa på honom, hans sambo och hennes (två?) katter i Göteborg snart. Skulle vara skönt att komma bort och kul att se Göteborg för första gången. Har bytt tåg där en gång, ni vet mardrömsresan som utspelade sig på nyårsafton 06/07?

Migrän har jag också.

Och jag slösade pengar jag inte har på att köpa skor(som var på rea för 120kr, men ändå). Jag har märkt mer och mer att jag både tröstshoppar och tröstäter när jag är ledsen och frustrerad. Och efteråt mår jag såklart ännu sämre. Suck.

Mat har jag inte ätit idag heller...

Och jag se ingenstans där jag kan välja storlek på min bild!!!

Eva

Hej mina kottar,

roligt att jag tillslut kom in, det visar sig att jag inte är så smart.. Jag försökte logga in ett bra tag tills emma tillslut sa att jag måste skriva i säkerhetskoden också, det hade jag inte en tanke på. Jag skyller på tröttheten.

I vilket fall så tycker jag att det är jättekul att vi har en gemensam blogg nu, det är väl ändå på tiden! ;) Bra gjort emma!

Frågan är nu bara vad jag ska skriva, det händer inte så mycket just nu, eller jo det gör det ju, massor egentligen.. Jag har förlovat mig, har bytt hårfärg, har valt att börja om tredje terminen eftersom att jag sjuk så mycket den första gången jag försökte mig på den terminen.. det har varit lite turbulens på många sätt i mitt förhållande med Björn, och varje gång blir jag mer och mer ledsen, men samtidigt inser jag alltmer att jag inte vill vara utan honom och att det skulle krossa mig totalt om han inte älskade mig. Så det är ju tur att han gör det. ;)

Ja... det händer en hel del egentligen mitt liv som likt ett tåg tuffar fram i en rasande fart, det känns bara som att min sittplats är... tom.

Nina