Jag kan ju inte bara skriva om brandmannen, jag borde dessutom sluta kalla honom brandmannen för snart glömmer jag bort vad han egentligen heter...

Det här inlägget känns extra löjligt efter Ninas inlägg, men jag tänker på er och hoppas på det bästa! Vill få det sagt/skrivet innan jag skriver om mina små problem.

För någon vecka sedan började jag få ont i min tå. Det känns som att det hände bara sådär utan att jag slog mig eller något. Jag hade ont i en hel vecka utan att ens titta på tån(jo, jag bytte strumpor och duschade, men jag tittade aldrig på tån). Sen när jag hade extra ont fick jag för mig att kika och då såg jag att nageln gått av mitt på, vågrätt. Vet ni hur det går till när det blir en jordbävning? Två plattor i jorden rör sig och trycks ihop så att ena plattan glider upp på den andra och precis så har det blivit i min nagel. Ena biten ligger alltså lite ovanpå den andra. Det gör ont hela tiden och 1000ggr mer när jag bär högklackat. Ibland gör det så ont att jag vaknar mitt i natten. Just nu väntar jag bara på att en eller båda bitar ska lossna. Jag hoppas inte på det, men det känns som att det är oundvikligt...

Jag bär förresten fortfarande högklackat ibland. Det lär ju ta väldigt lång tid innan det här läker och jag vill inte vara utan snyggskor så länge. Gör ju ont i lågskorna också ändå...

Så, ett inlägg som inte handlar om en viss man...

Erat hus är jättefint Emma! Ser fram emot att hälsa på :)

Eva