Jobbar 100%, men skulle vilja jobba 80%. Men jag trivs jätte bra med mitt jobb, det är väldigt roligt och givande! När jag inte jobbar är jag med mina underbara små pojkar. Josef har ju hunnit fylla 3 år och pratar jätte mycket! Han är så duktig, säger långa meningar, räknar, kan massor med färger (t.ex. silverfärgad, som pappa Pauls bil är :P). Ibland efter en lång dag på jobbet känns det jobbigt att jag ska åka raka vägen från jobbet till dagis för att hämta barnen (när det känns som om man skulle behöva sova hela kvällen). Men när jag väl kommer till dagis och möts av två underbara ungar som kommer springandes emot mig och ropar "MAMMAAA" och sedan i tur och ordning (eller samtidigt) kastar sig om halsen på mig och kramar mig hårt och länge så vill jag inte byta det emot något! Visst kan dem konsten att testa ens tålamod ibland, men de är ändå det bästa jag har och jag älskar dem så mycket!

Josef är förresten i kiss och bajsåldern, vilket inte stör mig så jätte mycket i vanliga fall. Men en dag förra veckan skämde Josef ut mig när vi åkte buss när han vände sig mot den äldre mannen som satt bakom oss och högt och tydligt kallar honom för "Bajsgubbe". Jag röd i ansiktet: "Men Josef! SÅ får man inte säga!"

Mer än så här orkar jag inte skriva idag. Jag var ju på fest i lördags när jag fick meddelande om att vi skulle ha den här bloggen tillsammans. I söndags var jag trött och lite bakis och gjorde inte många knop. Igår och idag har jag jobbat från 06.45 till 15.30, hämtat barnen på dagis, lagat mat, lagt barnen och antingen somnat samtidigt som dem eller suttit halvdöd i soffan. Gäsp! Och imorgon ska jag upp 05.30 igen för ännu en arbetsdag. Torsdag blir jag hemma med barnen (ledig från jobbet) och fredag, lördag, söndag och måndag jobbar jag.

Ha det gott! *Kramar*